Det man kallar "frihet" vad är det egentligen?  det finns så sorts många olika stunder man kan kalla frihet.

Jag hade ett litet "tjafs" ikväll med Elias, jag ville få honom att dricka en flaska välling innan läggdags istället för att snutta från mig och sen vakna tio minuter senare, men det gick som det gick..

TVÅ timmar och tio minuter tog det, men tog han flaskan? nej det gjorde han inte, somna han? Ja det gjorde han, så vad jag fick ut av att bråka med han i två timmar med konstant skrik och gnäll, var en ledsen hes bebis utan mat i magen som somna sittandes..  

När han väl somnat så gick jag och la mig i ett skållhet bad,

och när jag låg där, (helt själv) vilket var kanske ett halvår sen jag badade själv, så kom jag på att tänka på hur mycket vi mammor, eller vi föräldrar offrar för våra barn.

Jag som blev gravid som nittonåring, i en okänd stad och ovanligt stor för mig och låmgt ifrån min familj, blev mamma som tjugoåring.

Det var allt så nytt för mig, det är nu idag, då det har gått elva månader,som jag börjar att förstå vad jag har framför mig och vilket jobb det är att vara mamma, Det behöver inte vara sant, ni kanske inte håller med vissa av er, men jag säger såhär och det är så jag känner.

En mamma ger upp 100% av sin frihet och tid.

En pappa ger upp 50 % av sin frihet och tid.

Jag kan sitta och tänka tillbaka ibland på saker man gjorde förut som tonåring, saker och ting man tog för givet.

Sitta framför teven och zappa.

ligga och dra sig en halvtimme i sängen på lördagsmorgonen.

Ta det där långa efterlängtade badet.

ta den där sista minuten biljetten till ingenstans.

men mest av allt, att bara få vara celine ett tag.

ni som är mammor och läser detta vet nu nog vad jag menar.

inte ens nu när jag sitter här och skriver så är jag avslappnad och tror att jag har egentid, jag sitter här, men jag vet att elias när som hellst kan vakna och vill ha mig hos sig,

allting är på en tidsgräns,

Jag tänker inte sitta och ljuga och säga att jag inte längtar tillbaka till tiden då man var "själv" och då man var en i gänget vill säga.

ungefär för tre fyra år sen...

klart jag längtar tillbaka, jag undrar ibland, varför? VARFÖR HADE JAG SÅ BRÅTTOM MED BARN?

Men hur mycket jag än undrar och tror och grubblar och tänker och snyftar, så är jag nu mamma, mamma till Elias och jag älskar det. mest av allt på denna jord.

Jag ser på honom och kan inte förstå att han är min ibland.

jag får vara den som ser honom göra allt sin första gång.

Tänk att en sån liten person skulle vara beroende av mig så mycket som han är.

att när han faller och gör illa sig så även om det är hundra personer i rummet så är det "mamma" han vill till.

Jag älskar Rille, jag älskar min familj och jag älskar mina vänner.

Men min kärlek till elias, den är så stor och vad som än händer, så ´kommer han föralltid att vara min lilla pojke.

den där första gången då jag såg honom, dom la han på mitt bröst och han tittade upp med sina små ögon.ALdrig aldrig aldrig kommer jag att glömma hur det kändes, hur jag mådde,

Att en smärta som höll på i 25 timmar bara kunde avta sådär och istället fick man fjärilar i magen och massa känslor som kom fram.

Det man kallar frihet?

Jaaa jag har nu skrivit ett långt inlägg och kan fortsätta hela natten, men jag får ändå inte ihop det.

jag kan säga såhär.

Jag har min elias, jag kommer alltid att vara mamma till elias.

min frihet, den har jag kvar, men just nu inte på samma sätt som förr.

Offrade jag min frihet som jag kunde ha haft som 20 åring för att få bli mamma till världens finaste pojke?

Jaa! och vet ni,

Jag skulle göra om det miljoner gånger om.

Att få vara mamma är det bästa som någonsin hänt mig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

börjar att blogga på celine-lebas.blogspot.com ett tag nu.. ses där ...

Det går inte att beskriva hur tråkigt jag och elias har just nu.. Pippi går på repeat och vagnen är i bilen borta i kista med rille    Finns inge grejer hemma så att man kan baka, och jag saknar ingridienser till middagen så den kan jag inte hell...

Gomorgon gomorgon..   Idag vaknade vi vid åtta tiden och både jag och elias var snoriga och förkylda. wiiie.   tittar mobilen och då har rille skickat ett sms..    - Hej hjärtat, fan jag glömde barnvagnen i bilen, inte alls min meningen. ...

Gomorgon alla.   Söndag idag och jag och elias vaknade upp ungefär vid niosnåret och då har rille varit och handlat mysfrukost och håller på nere i tvättstugan som var bokad klockan sju!! Många guldstjärnor till rille      Idag ska vi ha en...